Som trädgårdsmästare i Fibonaccis fotspår njuter vi av den Gyllene spiralens naturliga formspråk. Blicken följer en linje mellan högt och lågt, olika fält i form och struktur. Raka stammar och böjda järn möter mjuka bladverk i olika nyanser, ögat lockas att titta bortom det nära. Vid en annan sida frodas varma färger och skir grönska i spiralens fortsättning.
En njutning för ögat och själen – intryck och upplevelser men också den tomma ytan som ger tillfälle för återhämtning och reflektion.
Leonardo Fibonacci föddes i Pisa, Italien, ungefär år 1170. Han räknas som en av världens största matematiker. Hans verk Liber abaci (”Boken om räknekonsten”) är ett viktigt matematikhistoriskt verk. I sin bok beskriver han bland annat Fibonaccis talföljd som hänger ihop med Gyllene snittet och Gyllene spiralen.
Gyllene snittet var känt redan av Pythagoras och de gamla grekerna. Det är ett matematiskt förhållande som använts som norm för fullkomlig harmoni hos mått och proportioner inom bland annat bildkonst och arkitektur, helt enkelt ett mått på det perfekt vackra. Många av Leonardo da Vincis verk sägs bygga på Gyllene snittet.
Gyllene spiralen bygger också på Fibonaccis talserie och i naturen hittar vi den tillsammans med Gyllene snittet i bland annat solrosor, ormbunkar och tallkottar, och i vår inspirationsträdgård!